Det är flera månader sedan den senaste uppdateringen. Vi, pensionärerna och jag, har träffats efter den senaste uppdateringen också, men diskussionerna har börjat få ett annat tema än mode. Jag är lite hemlighetsfull kring det nya temat ännu - det kräver nästan sin egen blogg...

Vi får se hur den här bloggen fortsätter i framtiden, men högst antagligen kommer den inte längre att uppdateras med samma frekvens som under hösten 2013.

Nu ska vi njuta av lata dagar i juni och juli. Hoppas att ni alla får en riktigt härlig sommar!

/Johanna

"På tal om hattar: Jag älskar hattar! När jag var 17 så var hatt på mode. Jag minns att jag fick överta min chefs sons hattar, de färgades om i en hattaffär på Universitetsgatan. Och jag minns min favorithatt: när vi en gång skulle åka över för att bo ett par veckor hos en prästfamilj i Sverige så blåste min favorithatt av mig på färjan och åkte rakt ner i sjön!"

Ellen

"Den här koftan är varm och skön att ha på sig. Färgen passar bra så här efter jul - och bra går den ihop med kragen också. Fast den har knappar, det är lite besvärligt för de är svåra att knäppa nuförtiden."

Asta

"Det här är en gammal hatt. Ja den är inte antik eller så - ännu... Jag har inte brytt mig om kläder speciellt mycket, vilket är ganska intressant eftersom jag har jobbat som modefotograf, ett vansinnigt roligt yrke! Jag ville helst fota snygga kläder - men vad jag själv hade på mig struntade jag fullkomligt i! När jag jobbade som modefotograf hamnade mina bilder främst i skyltfönster, inte så mycket i tidningar. Modellerna själva skötte om sminkning och hår. Jag fotograferade också mycket natur och porträtt."

Märtha

"- Äppelknyckarbyxor! Visst minns jag dem!
- Det var nog det tokigaste modet vi har haft hittills! Jag har förresten knyckt äppel bara en gång i mitt liv. Jag var kanske 7-8 år gammal och tillsammans med mina vänner pallade vi äpplen från ett äppelträd på en ödetomt. Men mamma såg när vi kom därifån med våra äpplen och hon tvingade mig att gå till damen som ägde tomten och betala för äpplet. En mark kostade det. Jag skämdes så förskräckligt - sen har jag aldrig pallat äpplen.
- Man gjorde så många tokigheter när man var barn. Vi busringde till en stackars flicka och sjöng för henne i telefonen. Allt möjligt bus hittade man på!"

Ethel, Åke och Margitha
 

"Den här tröjan har jag beställt på postorder från ett företag vars kataloger jag fick hem i postlådan tidigare. De skickade ut dem ofta, katalogerna, och jag undrade många gånger hur de fick det att gå ihop. Det måste ju ha blivit dyrt med de där glansiga, tjocka broschyrerna. Jag skrev faktiskt till dem att jag inte vill ha hem deras kataloger längre - det är ju så svårt att beställa kläder på postorder. Byxor, till exempel: modellerna som visar upp dem har ju två meter långa ben och tjugo centimeter klack - det är klart att byxorna inte ser likadana ut när man själv har dem på sig."

Inger

"Ja, så tycker jag att de där katalogerna innehåller samma kläder år ut och år in."

Solveig
 

"Jag hade nu i december köpt julklappar till min son och hans flickvän på Åland, varma och vackra yllesockor och vantar från en basar. Jag skulle posta dem till honom och på posten tyckte de att de kan skickas som ett maxibrev hem till honom. Dagarna gick och han såg inte till något paket. Jag kontaktade posten och fick ett beklagande brev från en chef där, de skulle försöka reda ut saken och ta reda på vart försändelsen hade tagit vägen.
Så en dag ringde min son och berättade att det hade knackat på hans ytterdörr. Där stod en äldre dam med det sönderslitna brevet i handen. Hon hade hittat kuvertet i ett dike, där hade yllesockorna legat utspridda i diket, en socka hade varit så högt uppkastad i en gran att hon inte hade lyckats få ner den. Någon hade tydligen tagit paketet ur hans postlåda och trott att det skulle innehålla dyrbarheter. Min son hämtade sockan ur granen och meddelade mig att både vantar och sockor fungerar perfekt - de var lite fuktiga bara.
Sen på natten drömde jag att jag gick på en landsväg med djupa diken på båda sidorna. Jag snavade och ramlade i diket och hamnade i ett bottenlöst kärr som jag skulle ta mig upp ur. Jag kämpade hårt och kom mig nog upp till sist. Ja, man kan väl säga att jag i drömmen blev en av de där yllesockorna."

Solveig

"Den här kjolen fick jag 1978 av min man när han kom hem från en forskningresa i Tyskland. Jag blev jätteglad! Dels för att det var så olikt honom att köpa en kjol åt mig, han som inte var intresserad av kläder. Och förstås var jag så glad över att få hem honom efter en hel månad."
Solveig